Firade födelsedagen i Västergötland, vid Hornborgasjön närmare bestämt. Det var några år sedan jag upplevde alla tranorna där, så tidigt i morse styrde vi kosan mot Falköping och sedan ytterligare någon mil innan vi var framme.
Och vilket skådespel! Dagens tranantal uppgick till ca 9400 tranor där 99 procent är samlade på ett ställe, det som kallas trandansen. Stället kryllade av fågel, inte bara tranor utan även arter som stjärtand, bläsgås, sångsvan mm.
+++
Måste säga att jag blev ruskigt imponerad över det arbete som görs/har gjorts vid sjön. Tillgängligheten är häpnadsväckande, runt trandansen finns massor av ställen att så på - och se bra! Början av april är den absoluta högsäsongen, men trots att det vällde in turister på förmiddagen var det inga problem att få en bra plats. Dessutom går det att se både tranorna och andra arter på mycket nära håll, här behövs ingen tubkikare. Logistiken med exempelvis parkering var ypperlig med vakter som pekade var man kunde stå. På olika platser runt lokalen stod fågelskådare med speciella västar och svarade på frågor - och dom var många, speciellt från barn.
+++
På andra sidan sjön ligger ett stort Naturum. Parkeringen var nästan full även här och folk, unga som gamla, trivdes i solskenet. Runt Naturumet fanns flera gångstigar, och längst ut på en udde fanns något som kallades Utsikten, ett jättestort fågeltorn med gott om plats och fantastiskt utsikt över sjön. Även här fanns gott om fågel, men mest änder och de flesta låg på lite längre avstånd än vid trandansen. Längs vägarna runt sjön fanns gott om konstutställningar, cafén och till och med en tranmässa som var oerhört välbesökt.
+++
Under mitt besök funderade jag på Tåkern. Den brukar ju ibland kallas för Nordeuropas förnämsta fågelsjö och visst, ibland kan jag hålla med. Men Tåkern spelar i B-laget vad gäller turisttillströmningen, hit kommer bara en promille jämfört med alla som besöker Hornborgasjön.
Varför då, kan man ju fråga sig. Ja, har man ingen marknadsföring att tala om, inga fåglar att visa upp och inga fina utställningar/kringarrangemang osv är det svårt att locka till sig den naturintresserade Svensson. Nu är jag hård och tar i lite i överkant, men låt mig förklara vad jag menar:
Tåkern kallas ibland för Tråkern bland fågelskådare, ett epitet jag ogillar eftersom man nästan aldrig blir besviken efter ett besök där. Men jag förstår varför det något elaka smeknamnet har uppkommit. Själva sjön är svårtillgänglig, den är svårskådad - och lite tråkig. Ta till exempel Glänås, som ju är huvudcentrat. Vid nio av tio besök behövs tubkikare för att se någon fågel över huvud taget. Nu är fina spänger byggda i anslutning till det nya tornet, men de går mitt i vassbältet och det blir på så vis svårt att få någon ordentlig överblick.
Även vid de andra fågeltornen kan det ibland vara fruktansvärt fågeltomt. Ta exempelvis Väversundas plattform, som har sin bästa period nu när vattnet är högt och gässen gillar stället. Men ni som har varit där från slutet av maj och framåt vet vad jag pratar om, total öken!
Svälinge ska vi inte prata om. Bara för att hitta från parkeringen till tornet behöver man GPS och fåglarna, ja har man tur går det att se en knölsvan i flimret.
Hov är ojämnt. Ibland mängder med fågel, ibland inga alls.
Nu vet jag att ett Naturum vid Glänås är på gång och det nya tornet är fantastiskt fint. Hoppas att det kan bli ett naturligt utflyktsmål för fler "vanliga" turister som sedan vill utforska vad resten av sjön har att erbjuda. Då kanske fler vill prova lyckan med caféer och utställningar. Precis som vid Hornborgasjön.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Glädjande att någon äntligen för en debatt om att det saknas en modern besöksanläggning vid Tåkern. Det är i alla fall så jag väljer att tolka det här blogginlägget. Mycket tråkigt dock att det innehåller så mycket märkliga och, enligt mig, felaktiga uttalanden. Jag har kommenterat på min blogg. Läs gärna på den här länken;
http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/Projektwebbar/NaturumTakern/Blogg/Dan_Nilssons_blogg.htm
Dan Nilsson, projektledare naturum Tåkern
Som sagt, kul med debatt! Här är ett svar på Dan Nilssons blogginlägg:
Dan Nilsson tror att jag fick en aha-upplevelse under mitt besök vid Hornborgasjön i fredags, ”Tåkern måste också ha ett Naturum!” Så är det naturligtvis inte. Att en modern besöksanläggning behövs har jag och de flesta andra varit överens om under lång tid. Däremot slog det mig under besöket i Västergötland hur den rika tillgången på fågel fått en hel bygd att sjuda av liv. Hur skickligt man lyckats göra tranornas dans till ett självklart utflyktsmål för tusentals turister. Här har Tåkern hamnat på efterkälken, men jag hoppas, precis som jag skrev i mitt inlägg, att många fler människor hittar till Nordeuropas förnämsta fågelsjö om/när det nya Naturumet står klart.
Min kritik mot Glänås är måhända en smula överdriven. Men i dessa intensiva flyttider går det att se mås och änder i alla tänkbara översvämningar, våtmarker och sjöar – utan tubkikare. Under sommar och höst däremot, är ofta tuben ett måste för att få något utbyte på lokalen. Jämförelsen vad gäller fågeltillgången sjöarna emellan under olika tider på året är ointressant, jag tycker Tåkern ska vara en attraktiv fågellokal från tidig vår till sen höst och önskar att ett större jobb görs för att göra fågeltornen och plattformarna runt sjön blir mer attraktiva för besökaren.
Kanske är jag naiv, men i min värld ska Tåkern vara lika attraktiv för turister som Hornborgasjön. Där har man lyckats göra trandansen till en jättegrej, varför inte inleda en långsiktig offensiv satsning på alla rastande gäss runt sjön under hösten?
Skicka en kommentar