Ett litet uppehåll

Som jag skrev för några dagar sedan: Jag drar till Thailand över jul och nyår. Jag och min sambo ska åka runt i tre veckor och sola, bada, shoppa, njuta, dricka en pilsner eller två, äta gott - och fågelskåda. Min käresta vet mitt behov av att skåda när vi är utomlands och det kommer bli tid att spana på häftiga arter i djungel och på stranden.

+++

Hemmavid tänker jag fylla mina fågelmatare till bredden, nu när det ska bli kallt behöver fåglarna maten mer än när det varit gråmilt och disigt.

+++

Så, ett litet uppehåll blir det på bloggen. Kommer kanske ta mig in på ett internetcafé nånstans i Thailand och skriva av mig lite, annars får ni snällt vänta till i början på nästa år då jag återkommer. Ett nytt år innebär alltid en ny årslista att börja med, de första dagarna är bland de roligaste på hela året när nya årskryss ramlar in. I år blir det säkert många som satsar extra hårt eftersom en tävling är utlyst på östgötaornitologernas hemsida, www.ogof.se

Snart slut på sången

"Jag hörde koltrasten i morse, kan det verkligen stämma?". Flera har kommit fram till mig och undrat samma sak de senaste dagarna, själv har jag hört koltrast både vid Braskens bro och vid nya vattentornet nu i veckan.

+++

Som jag skrev för en tid sedan så är det vissa arter som gärna sjunger ut även på hösten. Koltrast är en, rödhake och gärdsmyg två andra. Alla tre är arter som gärna vill hävda sina revir även vintertid, dom ska alltså inte skrida till häckning nu om nån trodde det.

+++

Det ska vara milt, då gillar fåglarna och sjunga. I helgen kommer kung bore på allvar och då är det slut med sången. Troligen får vi vänta ända till milda februarinätter innan man hör koltrastens vackra stämma igen.

Fåglar i Thailand

Ligger för tillfället med näsan i fågelboken varenda kväll nu. Drar till Thailand om en vecka och där finns det fåglar som jag aldrig varit i närheten av att se tidigare. Babblers, pittas, flowerpeckers...

+++

Några veckors slöskådande bör kunna ge ca 150 arter, vilket man får ihop på på några månader här hemma i Sverige.

Så vackert, så ...

Nja, ingen större action vid fågelbordet trots att kylan slog till ordentligt. Samma gamla arter, grönfink och pilfink dominerar. En ung sparvhök gjorde nyss en attack men trasslade in sig i busken och hade svårt att ta sig ut. Precis som barn måste lära sig att gå måste unga rovfåglar lära sig att jaga. Det tar sin tid, den här sparvhöken hade uppenbarlingen inte stenkoll på bästa jakttekniken.

+++

Nu ska det bli mildare igen, då ser jag fram emot att koltrasten vid Braskens bro tar upp sången igen. Några nätter när jag cyklat hem från jobbet har jag nämligen hört de ödsligt vackra stroferna eka mellan husen. Det ger en känsla av vår och gör mig alltid på gott humör även om jag vet att vi har ett par mörka vintermånader framför oss.

Väntar fortfarande...

Om ni undrar så har jag fortfarande inte nått drömgränsen på tomtlistan, det vill säga 100 arter. Står och stampar på 99, och ingen riktigt bra kandidat har flugit förbi heller. Kanske, kanske kan det komma nån trevlig gäst till fågelbordet nu när det ska bli snö...