Gissa krabaten

Tidig uppstigning i dag också, 04.30 ringde klockan och jag måste erkänna att det tog emot att kravla sig ur sängen. Sedan en tid tillbaka är vi ett par stycken som ringmärker fåglar i Stora Lunds naturreservat, före detta militärmark vid Vätterns strand. Nu är Stora Lund ett utmärkt tillhåll för rastande vårfåglar, och under senare halvan av mars och aprik pågår ett spännande ringmärkningsprojekt som leds av Tåkerns fältstation.

Än så länge har resultatet varit magert, idag lyckades vi bara ringmärka tre fåglar av tre arter. En gulsparv, en koltrast och så den här något anonyma krabaten. Vet ni vad det är? Gissa!

Bidra med dina fåglar

Vinden skapade en rejäl kyleffekt, men det märks ändå att vårfåglarna strömmar till i allt snabbare takt. Besökte Svartåmynningens naturreservat idag och såg massor med änder (krickor, bläsänder, vigg, skedand mm) och hundratals skrattmåsar. Den art jag mest kom för att se lyckades jag missa, sädesärlorna som sågs i går var borta. Men, men ... en eller två dagar till så står säkert MIN första ärla där.

+++

Vill ni se vad som är på gång i markerna kan jag rekommendera www.artportalen.se/birds
Sidan är ett rapportsystem för fåglar och bakom står bland annat Naturvårdsverket och Sveriges ornitologiska förening. Mängder med fågelskådare är anslutna till sajten och rapporterar vad de sett. Gå med du också och bidra!

Vilken fågel?

Hasse mejlar och bifogar en bild på en fågel han inte känner igen. "En dag låg en liten tuff fågelunge på gräsmattan och spärrade upp sitt stora gap när jag närmade mig", skriver Hasse som tagit bilden på Österlen i Skåne där det finns gott om röda glador.

"En av gladorna cirklade över tomten och skrek, så jag fick för mig att det kan vara en gladaunge", fortsätter han.

Nej, det här är ingen unge av röd glada. Det är en tornseglare, eller tornsvala som många kallar den. Den extremt lilla näbben, huvudformen och den brungråa färgen är några saker som avslöjar arten.

Men jag förstår mycket väl att fågeln gav Hasse huvudbry, ofta ser man ju bara tornseglare som brunsvarta fartfantomer som svischar förbi på himlen. Det är ju inte var dag man kommer så här nära. Tornseglaren på bilden är en nyutflugen unge som hamnat i problem, förhoppningsvis repade den sig till slut.

Dimma, kust och skärfläcka

Det tar flera dagar att komma i normala gängor efter en heldag ute på Häradskär i den östgötska skärgården. Först jobb till midnatt på fredagen, uppstigning kl 03.45 på lördagsmorgonen och avfärd från Linköping 05.30. Båt från Fyrudden utanför Gryt kl 6 och efter en dag på Häradskär hemfärd kl 15. Hemma i Lkpg igen kl 17. Pust!

Men jag ska inte klaga, man ångrar aldrig en resa till Häradskär och gårdagen var över förväntan vad gäller fåglar. Trots en envis dimma som vägrade släppa taget ordentligt blev det många roliga arter. Tror att de flesta var mest belåtna med den skärfläcka vi såg. Skäfläckan är en otrolig vacker fågel, vanlig på Öland och i sydligare landskap men riktigt sällsynt i Östergötland. Kul!

Mitt bästa minne är dock den snösiska som Dan L hittade. En liten, rätt oansenlig fågel, ofta till förväxling lik gråsiska. Vi var några skådare som fick superfina observationer vilket inte tillhör vanligheterna.

Så trots att jag är seg som tugummi i skallen längtar jag redan till nästa gång på "Skäret".

Mot kusten

Tidigt, tidigt i morgon bitti bär det av till ett av mina favoritställen i Östergötland, Häradskär. Vi är några tokar som går upp mitt i natten för att vara vid Gryt kl 6 i morgon bitti. Härifrån går båten ut till Häradskär.

Rapport om lördagens fåglar från den östgötska kusten kommer.

En ovanlig övervintrare

Som jag skrev i ett tidigare inlägg, ska man hitta nåt positivt med den här jäkla snön så är det att det blir ett otroligt ös runt fågelborden. Från min trädgård hör jag ständigt bofinkens metalliska tjing blandat med grönfinkens bubblande läte. Under hela förmiddagen har 20 sidensvansar suttit i ett träd och intensivt spanat in de äpplen jag la ut i går utan att våga sig fram.

Övrigt som har glatt under förmiddagen är en rödhake och en vacker större hackspett.

Och så dök fågeln på bilden upp idag igen. Det är en svarthätta, inte alls ovanlig sommartid men en riktig sällsynthet på vintern. Den här fågeln såg jag för första gången redan den 27 december förra året och den har stannat hela vintern. På senare tid har det gått flera veckor mellan besöken, det har väl funnits mat på andra ställen. Som ni ser så gillar svarthätta rent margarin, men är också förtjust i frukt. Den svarta hjässan avslöjar att fågeln är en hane, en hona har brun hjässa.

Hur är det hemma på ert fågelbord idag? Skriv gärna och berätta!

+++

På tal om sällsynta vinterarter , idag såg min gode vän Joakim Gustafsson en prutgås på en åker vid Ledbergs kyrka. Prutgås är en ovanlig art i inlandet vilken tid på året det än gäller och ännu märkligare är det att den ses just nu. Det är nämligen en arktisk art som passerar Sverige i slutet på maj på väg upp till häckplatserna. Med all sannolikhet så rör det sig om en fågel som kommit bort från sina kompisar och nu sällskapar med andra gäss.

Kallt, men snart så . . .

Var ute en snabbis efter lunch och njöt av det fina vädret. Stannade till vid Härnaviken på vägen mot Berg och konstaterade att inte mycket hänt i fågelväg de senaste dagarna. Den envisa nordvinden gör att fåglarna avvaktar med sin fortsatta resa norrut. Imorgon ska det visst snöa, men sen kommer milda sydvästvindar in över landet och då kan vi räkna med en explosion av nyanlända flyttfåglar, var så säkra.

Havsörn på hemmaplan

Hann inte mer än par meter hemifrån innan jag tvingades tvärnita på cykeln. Högt uppe i den blåa himlen svävade en örn och snabbt infann sig frågan. Havsörn eller kungsörn?
Språngmarsch hem igen, fram med kikaren och visst, där uppe seglade en havsörn.
Denna gigantiska rovfågel var nära utrotning på 70- och 80-talet på grund av miljögifter som tog hårt på beståndet. Det är lätt att glömma det nu, när det dyker upp havsörnar lite här och var. Vill ni se havsörn kan jag rekommendera Svartåmynningens naturreservat utanför Linköping där man har god chans att se vår största rovfågel.

+++

Göran mejlar och frågar varför hans kattugglor vid sommarstugan inte syns till på senare år, han undrar om det beror på att de fått i sig råttgift från möss de fångat. Även om råttgift inte är bra för något djur har jag svårt att tro att det dödar ugglorna. Istället är det nog så enkelt som att kattugglorna hittat nån annastans att bo.

Vackert vid fågelbordet

Snö och kyla betyder att många fåglar söker lättåtkomlig föda, till exempel på ett fågelbord. Hemma hos mig har det varit fullt ös i två dagar nu, bofinkar, gråsiskor, grönfinkar bland annat - och så den här vackra steglitsen.

Fantastisk fin att se på och inte alldeles ovanlig vid matningar. Håll koll hemmavid!

+++

Andrew mejlar och berättar att han hörde tofsvipor sent i måndags kväll, mitt under pågående snöstorm! "De lät lika glada som under en solig vårdag", skriver Andrew. Jag tror det handlar om att viporna var oroliga på grund av snöovädret och inte riktigt visste om de skulle stanna kvar eller dra söderut igen.

Med hopp om en koltrast

Koltrastens sång är bland det vackraste som finns. Den är också bland det första som hörs på senvintern och som ger en antydan om vår. Redan milda februarinätter kan koltrasten sjunga sin djupa, ödsliga sång som studsar mellan husen i stan.

Tänk om man fick höra den nu ikväll när jag snart ska cykla hemåt . . . eller nej, en svinkall kväll som denna är det att hoppas på för mycket.

Sov gott!

Fåglarna klarar bakslag

Jaha, ja...här tänker man sig att starta bloggen lagom till den första varma vårbrisen, och så vaknar man till snö, -4 och en iskall nordanvind! Brr...

Brukar ibland få frågan hur det går för alla nyanlända fåglar när vintern tillfälligt kommer tillbaka. Klarar verkligen tofsvipor, sånglärkor och andra tidiga vårarter en sån här köldknäpp? Svaret är ja.

De arter som kommer till Sverige i början på våren är så kallade väderflyttare som övervintrat i länder som Tyskland, Holland och Belgien. De flyger norrut med de första milda sydvästvindarna, men har inga problem att flyga söderut igen om vädret skulle bli alltför bistert. Bakslag i vädret med snö och kyla har vi ju varje år, så för sånglärkor och tofsvipor är det inget konstigt att dra söderut i jakt på ett något mildare klimat.

+++

Tre saker som trots allt är bra med att våren gör uppehåll:
1) Fler roliga fåglar vid fågelbordet (idag kryllar det med bofinkar!)
2) Man blir ännu gladare när våren kommer
3) Sol och snö är trots allt ganska fint

För oss som gillar fåglar

Välkomna till fågelbloggen!

Jag jobbar i vanliga fall med sport här på Corren, så visst - idrott i alla former ligger mig mycket varmt om hjärtat. Men fåglar och fågelskådning har de senaste 10 åren varit snäppet roligare och skulle jag tvingas välja mellan sport och fåglar – ja, då blir det fåglarna.

Den här bloggen ska handla om allt som har med mitt stora fritidsintresse att göra. Jag kommer att rapportera från mina egna turer i markerna, tipsa om ställen där man bäst kan se mycket fågel, förklara fåglars beteende. Och mycket mer.

+++

Jag vill att ni ska vara delaktiga i bloggen! Kommentera det jag skriver och fråga så mycket ni orkar. Jag kanske inte kan svara på allt, men jag lovar att försöka hitta lösningar på det mesta. Har ni bilder på en fågel ni inte känner igen, mejla till claes.nilsson@corren.se

Väl mött!